måndagen den 8:e mars 2010

Daddy Cool


Vecka 10
Veckans Tommy Lee är min far, Lasse O.
Lasse är en galen man. Man skulle kunna säga ett galet geni, men de främsta associationerna man får till den benämningen är den reanimerande, rufs- och vithåriga vetenskapsmannen som håller på med alkemi. Egentligen är det typ så, fast skippa provrören och gravplundringen och ersätt det med musik, klubblokaler och den inte alltid så ljuva föreningen av dessa två så har ni kommit ett steg närmre.
Jag var ett förnuftigt barn, drömmande, men förnuftigt all the same. Så när han först kom med idén om musikflotten på Malmös kanal tyckte jag ”hmm”. Samma sak när han drog med mig och min syster till Amsterdam i våra tidiga tonår för att leta efter den pråm som skulle bli Blå Båten.
Tolv år senare fungerar konceptet Blå Båten som aldrig förr, och Flotten, sedan 15 år tillbaka. Och just det: Innan dess turnerade han med inte mindre än tre brandbilar inredda som konsertlokaler för barn i hela landet. Man tänker att jag som ändå varit med hela vägen skulle ha vant mig.
Jag fick ett sms en kväll där far bad mig att träffa honom dagen efter och sade att han hade något spännande att berätta. Jag och min syster analyserade det hela tills våra hjärnor blödde.
-Ska han gifta sig?
-Du, jag slår vad om att vi ska få ett till syskon!
-Men han är ju 60 plus... Vad skulle han beskriva som ”spännande”? Jag blev helt upphetsad!
-Jag fick ångest. Och ”spännande” gör mig inte lugnare... Hans överraskningar är ju ibland lite väl överraskande...
Och så vidare. Väl på plats upplyste han om att han ville starta ett kulturcafé med oss, vår halvsyster och hennes man. Under diskussionen som följde vände han sig till mig och frågade:
-Tycker du jag är galen?
Jag sa:
-Klart jag gör. Det är väl ingen nyhet och det har väl inte med saken att göra...
Sanningen är att han är en briljant entreprenör. Livet som musiker är långt ifrån glamouröst (och ska inte vara det heller oavsett hur bra man är, det är ett kall precis som de flesta andra yrken) och handlar i stort om att lyckas sälja sig själv, att skapa möjligheter för sig själv. Han lyckas göra det. Om och om igen. Man tycker att jag efter tjugoåtta år i livet med honom borde lärt mig det. Vi gick på visning av en lokal samma kväll. Jag och mina systrar insåg att han redan typ hade bestämt sig och vände oss mot varandra i panik.
-Hur ska vi fixa detta?
-Vem ska jobba när?
-Vad ska vi har för utbud?
-Ska vi ställa ut konst, spela installationsföreställningar eller spela musik? Eller allt samtidigt?
Som sanna barn av ett galet geni reagerade vi omedelbart med olika överlevnadsstrategier.
Av olika praktiska anledningar blev ett avgörande i frågan uppskjutet.
Men när vi drack en öl efter slaget fortsatte diskussionen på ett mer lustfyllt vis.
Som sanna barn av en galen man lämnade vi plats åt vår genetiska galenskap. Ett frö har såtts. Vi får bara hoppas att att vår alkemi blir till guld, precis som för vår far.
http://www.blabaten.se
http://www.blabaten.se/flotten/
/Hannah

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar